Dagen började med att jag försov mig ungefär en halvtimme. Jag skyndade mig upp och gjorde mig klar på 50 minuter, måste vara rekord, haha. Jag hann till och med gå till skolan.

Skolan var väl som vanligt, umgicks med mina kompisar och åt ingen lunch. Eller jag drack faktiskt ett glas vatten.

Jag kan inte äta, speciellt inte på skolan. Det känns som alla tittar på mig och tänka/säga "Titta så mycket tjockisen äter". Jag tycker att det är nog jobbigt att äta hemma, så hur tror ni då att det är på skolan?

Jag äter inte frukost eller lunch, det ända jag äter är lite middag.

Jag var förresten på BUP i måndags. Mamma hade tagit kontakt med dom när hon hade fått ett samtal av skolkuratorn. Att jag hade matproblem, jag åt mindre än vad jag brukade.

Mötet på BUP gick faktiskt ganska bra, dom ställde bara olika frågor. Nästa möte ska jag träffa en läkare också, inte pepp på det alltså, för då kommer dom säkert väga mig och kolla mitt BMI. Usch vad pinsamt, dom kommer få veta hur tjock jag är. Dom kommer tycka att jag är jag är jättetjock! Fast det är inte så konstigt för jag är ju det..

Tillbaka till dagen.

På kvällen vid halv sex så frågade mamma om jag hade ätit frukost, och nej det hade jag ju inte. Sen frågade hon om jag hade ätit lunch, och nej det hade jag ju inte heller. Då blev hin typ sur och började säga massa saker. 

Sen kom pappa in och då fick han höra vad vi pratade om, och då började han skrika och svära åt mig.

Jag gick upp gråtandes, mamma ropade på mig men hon fick komma upp till mig. Då började hon skrika åt mig också. Hon var väldigt nära ansiktet på mig. Dom vägrade lyssna på mig och dom skrek åt mig båda två - Nerifrån hallen. Jag "skrek" tillbaka uppifrån men dom vägrade lyssna på mig.

Jag blev så jävla förbannad, gick in på mitt rum och grät hur mycket som helst.

När jag hade nyätit lite gröt skulle dom ha mig arr äta hamburgare och pommes frites också. Hur fan tänkte dom då?! Hur tror dom jag ska orka det när jag har nyätit mig mätt?! Nu har det gått flera timmar sedan jag åt och jag är fortfarande supermätt! och dom försökte tvinga i mig mer mat.

Jag äter inte om jag inte är hungrig, jag vägrar att gå upp i vikt. Jag är redan så tjock som jag är. Jag skulle få panik om jag gick upp i vikt.

Sen sa mamma att om jag inte äter tre mål om dagen i helgen skulle hon ringa BUP på måndag klockan 8.00 och be dom lägga in mig. Men man lägger väl inte in någon som inte är underviktig? Jag är för frisk för att läggas in.

Jag vill inte bo kvar med mina föräldrar heller. Efter allt som har hänt nu den senaste tiden. Jag orkar inte mer, det är ju något varje dag. Sen är jag väldigt känslig också, jag tål inte speciellt mycket.

Funderade faktiskt på självmord också efter det som hade hänt, jag orkade inte mer.

en snabb text som jag skrev idag angående mina matproblem, håller på med en ny nu.

Jag trodde jag hade kommit över det, men jag föll tillbaka.