Då har man fått en diagnos också..

Jag orkar inte med det här längre, Jag vill bara ge upp. 

Men jag vill ändå kämpa, kämpa in i det sista.

Jag vet att om jag inte kämpar så blir jag inlagd i Umeå, och det vill jag inte. Då skulle livet förstöras, jag skulle tappa utbildning och hade tappat kontakten med mina kompisar.

Jag ska kämpa fast det är jobbigt. Ångesten kommer, ångesten går, men när den är för jobbig kommer saxen fram. Det är så skönt men det blir bara värre av det egentligen, jag vet, men när det blir för jobbigt går det inte att låta bli. Gått upp i vikt har jag också gjort, 2 hg på en vecka, jag blir bara större och större och jag mår bara sämre och sämre. Jag vill gå ner i vikt, men jag går bara upp när jag äter som jag gör. Dom säger att jag äter för lite när jag själv tycker att jag äter för mycket.

Hur mycket ska man behöva äta egentligen?